En funnen kärlek.

Som rubriken säger så har jag funnit en kärlek till flugfiske & flugbindning. 

Under sommaren 2013 drog jag och min far iväg för att fiska, för jag hade bestämt mig att han skulle få äran att lära mig flugfiska. 

Hans ögon glimrade av glädje att få dela med sig av sin passion som legat på hyllan på tok för länge, att jag önskade få vara en del av den. 

Vi bestämde ett datum och han dammade av sin utrustning och sedan drog vi ut. 

Vi drog iväg till Kävlingeån och letade upp en bra plats för mig att kunna kasta ifrån vid ån.

Väl på plats så började han visa mig grunderna i att kasta med stor glädje och jag stod lyhörd som en soldat, ivrig att få testa.

Det var ett gammalt spö klass #7/8 med 2:a sorterings flytlina med en Hardy rulle jag fick i handen. 

Han pekade mot en liten buske cirka 15-20m bort på ängen intill ån som jag skulle sikta efter med mina kast. 

De första kasten var katastrof, fyllda med piskande ljud och fallande lina över mig själv. 

Men efter en stund fann jag tekniken och rytmen i att mata ut linan och pang där satt den, en fullträff direkt på busken. 

Vi båda skiner av glädje och jag fortsätter min träning mot busken. 

Efter ett tag så sitter tekniken och jag lyckas oftare med kasten.

Nu var det dags att lägga linan på vattnet med stor iver, men icke så nicke att det gick bra, för nu hade jag vinden emot mig och jag fick kämpa för att linan skulle komma ut rätt och lägga sig fint.

Efter ett tag tog vi en paus och njöt av platsen, stunden och tillfället vi haft tillsammans. En far som får dela med sig av sin passion och kunskap och en son med stor glädje som får ta del av det. 

Den dagen var början till min funna kärlek för flugfiske och var till 110% att jag skulle fortsätta. 

Den dagen var första språnget, och de följande månaderna var fulla av flugfiskande, mestadels utan napp eller hugg. Men med min funna kärlek och beslutsamhet kroka jag min första fisk på Citadellet i Landskrona på en torris och efter 8-10m drillande var jag i exstas, äntligen och så lycklig, min första landade på fluga. 

Det blev en fin regnbåge på cirka 2kg, den blänkte så fint framför mina fötter i gräset. Mums detta kommer smaka gott tänkte jag också. 

Nu var jag ännu mer taggad och förälskad, snabbt gick det och efter 2-3 kast var en till regnbåge krokad och landad. Whohooo vilken glädje jag kände.

Under sommaren spendera jag mycket tid till flugfisket runt Landskrona. 

Och funderingar kring att binda egna flugor hade börjat tidigt, då jag är en person som vill lära mig nya färdigheter hela tiden. 

Min allra första fluga jag band själv var när mina föräldrar var bortresta och vetskapen att pappa har en stor byrå med flugbindnings grejer på kontoret. Så en kväll var det tid att kolla till deras lägenhet, vattna blommor och annat tråkigt så satte jag mig vid byrån och riggade upp. 

"Hmm hur gör man och vad ska jag göra?" 

Började titta och bläddra i böckerna han hade och tittade lite, min iver tog över så var det igång och en krok #12 satt fast i städet och bindtråden började vina runt kroken och jag var fast. 

Den första flugan var ett stort skämt men ändå lyckad då jag ville skapa en husfluga. För min del såg det ut som en insekt med vingar, svart och ful, påfågelshearl och små tillklippta svarta fjädrar som vingar. Ja en husfluga blev det också. 

En bild togs på flugan som skickades till pappa för att visa min "stora" prestation. 

Svaret jag fick var i stil med -Snygg, har du gjort den?

Det var början på min flugbindarkärlek. 

Pappa och jag satt en kväll och han lärde mig även där grunderna i hur man binder. 

Själv är jag imponerad av de talanger och kunskaper han besitter, något man ofta inte tänker på. 

Jag ska ta och tacka min far för den kärlek och passion vi nu delar tillsammans. 

Tack pappa!